1948

Från Wikipedia

[redigera] Händelser

• 1 januari
  • En ny svensk rättegångsbalk och en ny svensk lag om allmän folkpension träder i kraft.
  • Heinz Nordhoff tillträder befattningen som verkställande direktör för VW i Wolfsburg.
  • Järnvägarna i Storbritannien förstatligas.
  • Köpingen Hässelby Villastad uppgår i Stockholms stad.
• 23 januari - Författaren Sven Lidman slutar som redaktör för Pingströrelsens tidning Evangelii Härold efter en konflikt med rörelsens ledare Lewi Pethrus.
• 30 januari - Mahatma Gandhi mördas av en hinduisk extremist.
• 4 februari
  • Utrikesminister Östen Undén deklarerar att Sverige ska fortsätta att vara neutralt och inte delta i den militära blockbildningen i Europa.
  • Ceylon blir självständigt inom det brittiska samväldet med namnet Sri Lanka.
• 16 februari - Povel Ramel sjunger in Tjo vad det var livat i holken i lördags.
• 25 februari - De borgerliga partierna i Tjeckoslovakien avgår från regeringen.
• Februari - Sveriges Radio anordnar en debatt på temat "Är Sverige vanstyrt?".
• 7 mars - Nils "Mora-Nisse" Karlsson tar sin femte seger i Vasaloppet.
• 26 mars - På Södermalm i Stockholm uppstår kväll efter kväll svåra kravaller där tusentals ungdomar slåss med polisen. De unga klagar över att det inte finns något att göra.
• 6 april - VSB-fördraget mellan Finland och Sovjetunionen undertecknas.
• 7 april - FN inrättar Världshälsoorganisationen (WHO).
• 16 april - Sverige är med vid bildandet av Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC).
• 19 april - Statsminister Tage Erlander och kommunistledaren Sven Linderot debatterar "Demokrati och folkdemokrati" i konserthuset i Stockholm. Utanför lyssnar stora folkskaror genom högtalare.
• April - Bensin ransoneras i Sverige.
• 14 maj - Israel deklareras som oberoende stat.
• 15 maj
  • De svenska löparna Arne Andersson, Gunder Hägg och Henry Kälarne är från denna dag avstängda på livstid på grund av brott mot amatörbestämmelserna.
  • Israel anfalls av Egypten, Jordanien, Libanon, Irak, Syrien och Saudiarabien.
• 16 maj - Chaim Weizmann blir vald till den första presidenten av staten Israel.
• 20 maj - Den svenske greven Folke Bernadotte utses till medlare i Palestinakonflikten.
• 3 juni - Observatoriet på Mount Palomar tas i bruk.
• 5 juni - Det svenska livsmedelsföretaget Findus lanserar barnmat på burk.
• 11 juni - Folke Bernadotte ordnar vapenvila i Palestina.
• 18 juni - Den svenska skolkommissionen avger sitt betänkande.
• 21 juni - Beslut fattas om viss förstärkning av det svenska försvaret mot bakgrund av kriserna i Östeuropa.
• 24 juni - Sovjetunionen inför en blockad av Västberlin. Alla tillfartsvägar till staden utom via luften är stängda. Därför börjar västmakterna så småningom flyga in förnödenheter till staden genom den så kallade luftbron.
• 26 juni - Det första planet i luftbron landar i Västberlin.
• 28 juni - Kominform fördömer Tito och utesluter Jugoslavien ur Kominform.
• 29 juni
  • Sverige går med i OEEC.
  • Prins Eugens Waldemarsudde öppnas för allmänheten.
• 1 juli - Det blir tillåtet för svenska poliser att föra samtal med medborgarna. Tidigare har det endast varit tillåtet för dem att svara på tilltal.
• 8-10 juli - Vid en konferens i Koblenz beslutas att slå samman de tre västliga ockupationszonerna och bilda Förbundsrepubliken Tyskland, i dagligt tal Västtyskland.
• 5 augusti - Drottningholmsteatern inleder sommarföreställningar med en 1700-talsopera.
• 20 augusti - Bilmekanikern Sture Jonsson löser den 2 000 000:e svenska radiolicensen.
• 21 augusti - Svensken Harry Snell vinner cykel-VM:s landsvägslopp.
• 8 september - En svår barnförlamningsepidemi bryter ut i Halland.
• 9 september - Svenska Amerika Liniens M/S Stockholm, det största fartyg som byggts i Sverige, sjösätts vid Götaverken.
• 16 september - Den svenske FN-medlaren i Palestina, greve Folke Bernadotte, presenterar den så kallade Bernadotteplanen.
• 17 september - Greve Folke Bernadotte, mördas i Jerusalem av medlemmar ur den sionistiska Sternligan.
• 18 september - Den allierade luftbron genomför 897 flygningar till Berlin.
• 19 september - I det svenska andrakammarvalet fördubblar Folkpartiet under Bertil Ohlin sitt röstetal och blir det största oppositionspartiet.
• September
  • Det första numret av serietidningen Kalle Anka & C:o utkommer i Sverige.
  • I den svenska valrörelsen betonar socialdemokraterna att någon större sänkning av skattetrycket inte är aktuell, medan en stark progressivitet i skattesystemet skall införas.
• 2 oktober
  • Den svenska mjöl- och brödransoneringen upphör.
  • Sundsvalls hovrätt för nedre Norrland invigs.
• 3 oktober - Den svenska djuphavsexpeditionen Albatrossexpeditionen avslutas.
• 9 oktober - Göteborgs hovrätt för västra Sverige invigs.
• 21 oktober - Bengt Anderbergs roman Kain utkommer och väcker med sina sexualord och svordomar långvarig sedlighetsdebatt i Sverige.
• 22 oktober - Walter Ulbricht förklarar Oder-Neisse-linjen som slutgiltig gräns mellan Polen och Tyskland.
• 28 oktober - Karin Kock blir svensk folkhushållningsminister.
• 29 oktober - Svenskan Amelie Posse flyr från Prag, sedan hennes motstånd mot kommunisterna gjort det för riskabelt för henne att vistas i Tjeckoslovakien.
• 4 november - Författaren Åke Holmberg utkommer med boken Ture Sventon privatdetektiv.
• 12 november - Vid en krigsförbrytarrättegång i Japan döms sju högre militärer och ministrar till döden.
• 24 november - Elva personer omkommer vid Essingebroolyckan när en trådbuss kör av bron till Stora Essingen i Stockholm och störtar i vattnet.
• 25 november - Diktaren Bo Setterlind debuterar med diktsamlingen Månvagga.
• 1 december - Den svenska regeringen beslutar, att Sverige skall anslutas till OEEC (senare OECD).
• 9 december
  • Harry Martinsons roman Vägen till klockrike utkommer.
  • Evert Taubes visbok Ballader i det blå utkommer.
• 10 december - FN antar Deklarationen om de mänskliga rättigheterna.

[redigera] Okändat datum

• Det svenska regeringsorganet Morgontidningen angriper Högern och Folkpartiet, vilket leder till att tidningens ansvarige utgivare åtalas för ärekränkning.
• Registreringen av kommunister återupptas i Sverige.
• Arbetsmarknadsstyrelsen i Sverige propagerar för individuell arbetskraftsinvandring till Sverige istället för kollektiv.
• Sigrid Ekendahl blir LO:s första kvinnliga ombudsman.
• Den svenske riksbankschefen avgår i protest mot regeringens lågräntepolitik.
• Lantbruksnämnder inrättas i Sverige för att öka lönsamheten inom det svenska jordbruket genom sammanslagningar.
• Det svenska arbetsmarknadsverket (AMV) grundas.
• En ny svensk arbetarskyddslag, som reglerar frågor om arbetsmiljö och företagshälsovård med mera, antas.
• Familjebostadsbidrag införs i Sverige.
• Sveriges statsminister Tage Erlander informerar LO om att regeringen inte vill ha några storkonflikter på arbetsmarknaden.
• Landsorganisationen i Sverige och Svenska Arbetsgivareföreningen sluter ett arbetsstudieavtal.
• I syfte att förbättra relationerna mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges regering bildar företrädare för regeringen, näringslivet och fackföreningsrörelsen Torsdagsklubben.
• Den första icke-kristna församlingen i Sverige sedan Mosaiska församlingens grundande under 1700-talet bildas genom Turkislamföreningen för religion och kultur.
• Den oberoende liberala svenska kvällstidningen Kvällsposten grundas. Det är en moderat söndagstidning.
• Den första modellen av den svenska Hasselbladskameran, 1600 F, ritad av Sixten Sason, presenteras.
• Kiruna får stadsprivilegium.
• Skolpolisverksamhet startar i Köpenhamn i Danmark.

[redigera] Födda

• 7 januari - Anders Melander, svensk popmusiker och kompositör.
• 12 januari - Anthony Andrews, brittisk skådespelare.
• 14 januari - Carl Weathers, amerikansk skådespelare.
• 16 januari - John Carpenter, amerikansk filmregissör.
• 17 januari
  • Davíð Oddsson, isländsk politiker.
  • Mick Taylor, brittisk musiker, gitarrist en kort tid i Rolling Stones.
• 20 januari - Nathan Sharansky, israelisk politiker, författare, och sionist.
• 22 januari - George Foreman, amerikansk tungviktsboxare.
• 27 januari - Michail Barysjnikov, lettisk-amerikansk balettdansör.
• 28 januari - Charles Taylor, förre presidenten i Liberia.
• 29 januari
  • Aimone av Aosta, italiensk prins, titulärkung av Kroatien.
  • Marc Singer, amerikansk skådespelare.
• 3 februari - Henning Mankell, svensk detektivförfattare.
• 4 februari - Alice Cooper, amerikansk rockmusiker och sångare.
• 5 februari
  • Sven-Göran Eriksson, svensk fotbollstränare, förbundskapten för Englands fotbollslandslag 2001-2006, Mexicos fotbollslandslag 2008-.
  • Christopher Guest,amerikansk filmregissör, manusförfattare, kompositör och skådespelare.
  • Barbara Hershey, amerikansk skådespelare.
• 15 februari
  • Bernd Pischetsrieder, tysk ingenjör och företagsledare.
  • Radislav Krstić, serbisk general, dömd krigsförbrytare.
• 17 februari - György Cserhalmi, ungersk skådespelare.
• 19 februari
  • Pim Fortuyn, nederländsk politiker.
  • Tony Iommi, brittisk musiker, medlem i Black Sabbath.
• 24 februari
  • Selvi J Jayalalithaa, indisk skådespelare och politiker.
  • Per Unckel, svensk politiker (m).
• 26 februari - Örjan Ramberg, svensk skådespelare.
• 28 februari - Bernadette Peters, amerikansk skådespelare.
• 5 mars - Bill Ward, brittisk musiker, medlem i Black Sabbath.
• 8 mars
  • Little Peggy March, amerikanska sångerska.
  • Natalya Bogunova, rysk skådespelare.
• 9 mars - Abdullah Öcalan, kurdisk politiker.
• 10 mars - Lilian Johansson, svensk skådespelare.
• 11 mars
  • Sonja Hejdeman, svensk skådespelare.
  • Anthony Wayland Wright, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 12 mars
  • Virginia Bottomley, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
  • James Taylor, amerikansk popmusiker.
• 16 mars - Hans Dahlgren, svensk ämbetsman och diplomat.
• 17 mars - William Gibson, författare.
• 20 mars - Bobby Orr, legendarisk kanadensisk ishockeyspelare.
• 22 mars
  • Wolf Blitzer, amerikansk TV-reporter vid CNN.
  • Andrew Lloyd Webber, brittisk kompositör.
• 26 mars - Steven Tyler, amerikansk musiker, sångare i Aerosmith.
• 28 mars - Dianne Wiest, amerikansk skådespelare.
• 31 mars - Rhea Perlman, amerikansk skådespelerska.
• 2 april
  • Peter Harryson, svensk skådespelare och TV-programledare.
  • Bengt Palmers, svensk kompositör och producent.
• 4 april - Carlos Salinas, före detta president i Mexiko.
• 6 april - Jo Leinen, tysk politiker, EU-parlamentariker.
• 9 april - Jaya Bachchan, indisk skådespelare.
• 11 april - Massimo D'Antona, italiensk professor, mördad.
• 12 april - Joschka Fischer, tysk politiker, utrikesminister från 1998.
• 21 april - Klas Möllberg, svensk artist, sångare och skådespelare.
• 22 april - Colin Burgon, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 28 april - Åke Raask, svensk sångare och artist.
• 7 maj - Susan Atkins, kriminell, en av Charle Mansons flickor.
• 10 maj - Meg Foster, amerikansk skådespelare.
• 12 maj
  • Maija-Liisa Bjurquist, finlandssvensk skådespelare.
  • Lindsay Crouse, amerikansk skådespelare.
• 15 maj - Brian Eno, brittisk musiker, medlem i Roxy Music.
• 19 maj - Grace Jones, amerikansk skådespelare.
• 27 maj - Bo Höglund, svensk skådespelare.
• 6 juni - Rocco Buttiglione, italiensk politiker.
• 7 juni - Med Reventberg, svensk skådespelare, teaterledare och kortfilmsregissör.
• 9 juni
  • Gudrun Schyman, svensk politiker, partiledare för Vänsterpartiet 1993-2003.
  • Staffan Jacobson, svensk konstvetare och författare.
• 11 juni - Laloo Prasad Yadav, indisk politiker, partiledare för Rashtriya Janata Dal.
• 16 juni - Bjørn Sundquist, norsk skådespelare.
• 17 juni - Eddie Meduza, svensk musiker och kompositör.
• 19 juni - Nick Drake, brittisk låtskrivare och sångare.
• 20 juni - Anders Granström, svensk skådespelare, manusförfattare och producent.
• 22 juni - Todd Rundgren, amerikansk sångare, gitarrist, pianist och saxofonist.
• 28 juni - Kathy Bates, amerikansk skådespelare.
• 30 juni - Tomas Lidman, svensk historiker, riksarkivarie från 2003.
• 1 juli
  • Thomas Nystedt, svensk skådespelare.
  • Ann-Christin Santesson, svensk filmproducent, scripta och skådespelare.
• 4 juli
  • René Arnoux, fransk racerförare.
  • Roger Berry, brittisk parlamentsledamot för Labour.
  • Tommy Körberg, svensk sångare och skådespelare.
• 5 juli - Py Bäckman, svensk låtskrivare och sångerska.
• 7 juli - Wiwa Korowi, generalguvernör i Papua Nya Guinea 1991-1997.
• 10 juli
  • Catherine Demongeot, fransk barnskådespelare.
  • Pinchas Zukerman, israelisk violinist.
• 12 juli - Ben Burtt, amerikansk ljudtekniker inom film.
• 16 juli
  • Rubén Blades, panamansk skådespelare och salsasångare från Panama, numera politiker och turistminister.
  • Lars Lagerbäck, svensk förbundskapten i fotboll 1998-.
• 18 juli - Hartmut Michel, tysk kemist. Nobelpristagare.
• 19 juli
  • Bart Haynes, amerikansk musiker, trummis i The Castiles 1965-1966.
  • Okram Ibobi Singh, indisk politiker, chefsminister i Manipur.
• 20 juli - Muse Watson, amerikansk skådespelare.
• 21 juli - Cat Stevens, eg. Steven Demitri Georgiou, brittisk popsångare, gitarrist och låtskrivare.
• 22 juli - Per Mattsson, svensk skådespelare.
• 23 juli - Ross Cranston, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 27 juli - Betty Thomas, amerikansk skådespelare.
• 30 juli - Jean Reno, fransk skådespelare.
• 3 augusti - Jean-Pierre Raffarin, fransk politiker, premiärminister från 2002.
• 8 augusti
  • Anders Wejryd, ärkebiskop av Svenska kyrkan från 2006.
  • Svetlana Savitskaya, rysk kosmonaut.
• 11 augusti
  • Kenneth "Kenta" Gustafsson, svensk sångare och missbrukare som blev känd genom filmen Dom kallar oss mods.
  • Jan Palach, tjeckisk historiestudent som satte eld på sig själv i protest mot den sovjetledda invasionen av Tjeckoslovakien 1968.
• 12 augusti - Kim Rhedin, svensk skådespelare.
• 24 augusti
  • Jean Michel Jarre, fransk musiker.
  • Sauli Niinistö, finländsk politiker, justitieminister 1995-1996, finansminister 1996-2003, vice VD för Europeiska investeringsbanken från 2003.
• 2 september - Christa McAuliffe, amerikansk austronaut.
• 4 september - Stefan Ljungqvist, svensk skådespelare och operasångare.
• 10 september - Brian Donohoe, brittisk fackföreningsman och parlamentsledamot för Labour från 1992.
• 13 september - Rolf Adolfsson, svensk textförfattare och kompositör.
• 15 september
  • Lars Bill Lundholm, svensk manusförfattare.
  • Christian Zell, svensk skådespelare.
• 17 september - John Ritter, amerikansk skådespelare.
• 19 september - Jeremy Irons, brittisk skådespelare.
• 22 september - Adi Kurdi, indonesisk skådespelare.
• 25 september - Carl Axel Aurelius, biskop i Göteborgs stift.
• 26 september
  • Olivia Newton-John, amerikansk sångerska och skådespelare.
  • Vladimir Remek, tjeckisk kosmonaut.
• 28 september - Sören Cratz, svensk fotbollstränare.
• 29 september
  • Theo Jörgensmann, tysk klarinettist och kompositör.
  • Jon Lindström, finlandssvensk regissör och manusförfattare.
• 2 oktober
  • Avery Brooks, amerikansk skådespelare.
  • Donna Karan, amerikansk modeskapare.
• 3 oktober - Ian MacDonald, brittisk författare och musikkritiker.
• 6 oktober - Gerry Adams, nordirländsk politiker, ledare för Sinn Féin.
• 8 oktober
  • Claude Jade, fransk skådespelare.
  • Johnny Ramone, amerikansk musiker.
  • Baldwin Spencer, premiärminister i Antigua och Barbuda från 2004.
• 9 oktober - Jackson Browne, amerikansk sångare och kompositör.
• 15 oktober - Rush Holt, amerikansk demokratisk politiker.
• 16 oktober - Hema Malini, indisk skådespelare.
• 17 oktober
  • Eva Gröndahl, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
  • Margot Kidder, amerikansk skådespelare.
• 22 oktober
  • Agneta Fagerström-Olsson, svensk regissör, producent, manusförfattare och fotograf.
  • Lynette Fromme, kriminell, en av Charle Mansons flickor.
• 24 oktober - Barry Ryan, brittisk sångare.
• 25 oktober - Glenn Tipton, brittisk musiker, gitarrist i Judas Priest.
• 27 oktober - Ingela Agardh, svensk journalist och programledare i TV.
• 29 oktober - Kate Jackson, amerikansk skådespelare.
• 30 oktober - Ines Uusmann, svensk politiker (socialdemokrat), kommunikationsminister 1994-1998.
• 31 oktober - Michael Kitchen, brittisk skådespelare.
• 1 november - Jim Steinman, amerikansk musiker, kompositör och skivproducent.
• 2 november - Denis Murphy, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.
• 3 november
  • Helmuth Koinigg, österrikisk racerförare.
  • Lulu, brittisk popsångerska.
• 6 november - Glenn Frey, amerikansk sångare, gitarrist och skådespelare.
• 9 november
  • Bille August, dansk filmregissör.
  • Henrik S Järrel, svensk TV-personlighet, mediekonsult och politiker (moderat).
• 10 november
  • Greg Lake, brittisk rockmusiker, basist.
  • Vincent Shiavelli, amerikansk skådespelare.
• 14 november
  • Charles, kronprins av Storbritannien.
  • Kristina Lugn, svensk poet och författare.
• 20 november
  • John Bolton, amerikansk politiker och diplomat, USA:s FN-ambassadör 2005-.
  • Barbara Hendricks, amerikansk-svensk sångerska, sopran.
  • Gunnar Nilsson, svensk racerförare.
• 21 november - Deborah Shelton, amerikansk fotomodell och skådespelerska.
• 26 november - Claes Elfsberg, svensk journalist.
• 28 november - Agnieszka Holland, polsk skådespelare.
• 3 december - Ozzy Osbourne, brittisk musiker, sångare i Black Sabbath.
• 6 december - JoBeth Williams, amerikansk skådespelare och regissör.
• 10 december - Abu Abbas, syrisk terrorist.
• 12 december - Colin Todd, engelsk fotbollsspelare och tränare.
• 13 december
  • Ted Nugent, amerikansk rock-and-roll-musiker.
  • Brian Wilson, brittisk parlamentsledamot.
• 18 december - Ed Kemper, amerikansk seriemördare.
• 21 december
  • Samuel L. Jackson, amerikansk skådespelare.
  • Anneli Martini, svensk skådespelare.
• 22 december - Lynne Thigpen, amerikansk skådespelare.
• 23 december - David Davis, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 1987.
• 25 december - Barbara Mandrell, amerikansk sångerska.
• 27 december
  • Larry Byrom, amerikansk kompositör, sångtextförfattare och musiker (gitarr).
  • Gérard Depardieu, fransk skådespelare.
• 30 december - Horace Engdahl, svensk litteraturvetare, ständig sekreterare i Svenska akademien.
• 31 december - Donna Summer, amerikansk discosångerska.

[redigera] Avlidna

• 18 januari - Charles Magnusson, svensk filmproducent, fotograf, filmbolagsdirektör, regissör och manusförfattare.
• 19 januari - Tony Garnier, fransk arkitekt.
• 24 januari
  • Arthur Liebehenschel, tysk nazist, SS-Obersturmbannführer (avrättad).
  • Maria Mandel, SS-Lagerführerin i Auschwitz-Birkenau 1942-1944 (avrättad).
• 28 januari - Hans Aumeier, tysk SS-officer, krigsförbrytare.
• 30 januari
  • Mohandas Karamchand Gandhi, Mahatma Gandhi, indisk politiker och andlig ledare (mördad).
  • Orville Wright, amerikansk flygpionjär.
• 5 februari - Johannes Blaskowitz, tysk generalöverste.
• 16 februari - Irmfried Eberl, tysk SS-läkare, kommendant i Treblinka.
• 29 februari - Oscar Heurlin, svensk skådespelare.
• 4 mars
  • Antoine Artaud, fransk författare, skådespelare och regissör.
  • Elsa Brändström, svensk sjuksköterska, Sibiriens ängel.
• 8 mars - Hulusi Behçet, turkisk dermatolog.
• 10 mars - Jan Masaryk, tjeckoslovakisk utrikesminister (självmord eller mord).
• 17 mars - Johan Eklöf, svensk skådespelare.
• 21 mars - Gustaf Elgenstierna, svensk posttjänsteman, men mest känd som släktforskare.
• 24 mars - Sigrid Hjertén, svensk konstnär.
• 31 mars - Egon Erwin Kisch, österrikisk-tjeckoslovakisk författare och journalist.
• 3 april - Bror Berger, svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och producent.
• 6 april - Eric Bengtson, svensk kapellmästare, musikarrangör, kompositör och dirigent.
• 15 april - Manuel Roxas y Acuña, Filippinernas president.
• 19 april - Jullan Jonsson, svensk skådespelare.
• 25 april - Eric von Rosen, svensk godsägare, forskningsresande och etnograf.
• 3 maj - Gideon Wahlberg, svensk författare, teaterledare, skådespelare och kompositör.
• 25 maj - Sidney Preston Osborn, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arizona.
• 2 juni
  • Karl Brandt, Hitlers personlige läkare och chef för Nazitysklands eutanasiprogram (avrättad).
  • Viktor Brack, tysk nazistisk politiker, dömd krigsförbrytare.
  • Wolfram Sievers, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
  • Joachim Mrugowsky, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
  • Rudolf Brandt, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
  • Karl Gebhardt, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
  • Waldemar Hoven, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
• 6 juni - Louis Lumière, fransk uppfinnare av kinematografen.
• 10 juni - Lewis B. Schwellenbach, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
• 15 juli - John J. Pershing, amerikansk general.
• 21 juli
  • Arshile Gorky, amerikansk-armenisk konstnär.
  • D.W. Griffith, amerikansk filmregissör.
• 29 juli - James Eli Watson, amerikansk republikansk politiker, majoritetsledare i USA:s senat 1929-1933.
• 16 augusti - Babe Ruth, amerikansk basebollspelare.
• 3 september - Edvard Beneš, tjeckoslovakisk politiker, president 1935-1938 och 1945-1948.
• 17 september - Folke Bernadotte, svensk greve, rödakorsledare, internationell FN-medlare (mördad).
• 24 september - Gordon Clapp, amerikansk skådespelare.
• 27 september - Olga Adamsen, svensk skådespelare.
• 10 oktober - Mary Eaton, amerikansk dansös och skådespelerska.
• 12 oktober - Emilie Rathou, Vita bandets grundare.
• 18 oktober - Walther von Brauchitsch, tysk generalfältmarskalk, arméchef 1938-1941.
• 22 oktober - Fritz Dietrich, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
• 23 oktober - Carl Edward Bailey, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1937-1941.
• 24 oktober - Franz Lehár, ungersk operettkompositör.
• 21 november - Karin Alexandersson, svensk skådespelare.
• 4 december - George L. Berry, amerikansk fackföreningsledare och demokratisk politiker.
• 23 december - Hideki Tojo, japansk general och premiärminister (avrättad).

[redigera] Nobelpris

• Fysik - Patrick Blackett, Storbritannien
• Kemi - Arne Tiselius, Sverige
• Medicin - Paul Müller, Schweiz
• Litteratur - T S Eliot, Storbritannien
• Fred - Inget pris utdelades