Etnicitet
Från Wikipedia
Etnicitet, tillhörigheten till viss ethnos, betyder tillhörighet till en grupp av människor med gemensamt ursprung och egenskaper.
Etniska grupper är biologiskt självreproducerande genom högre eller lägre grad av endogami, det vill säga gifte inom gruppen. Etniska grupper skiljer sig främst genom olika kultur, men de kan även skilja sig genom olika fysiologi och genetisk bakgrund. Etniska grupper bildar en gemenskap med intern sammanhållning, lojalitet mot värderingar, normer och seder, olika grader av chauvinism samt en kommunikativ gemenskap genom ett gemensamt språk och symboler. För många etniska grupper är religionen ett starkt särskiljande drag. Etniska grupper är med få undantag kopplade till ett visst territorium samt till vissa politiska institutioner. I svensk rättslig mening avses med etnisk tillhörighet "nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande".[1]
Övergång eller anpassning från en etnisk grupp till en annan - främst i den kulturella bemärkelsen - kallas för assimilation. En samvaro av flera etniska grupper inom samma politiska enhet kallas för mångkulturalism. Etniciteter kan vara uteslutande i den bemärkelsen att man måste födas in i dem för att bli accepterad som medlem.
Begreppet etnicitet är problematiskt och kan tolkas på en skala från primordialism (biologisk tillhörighet) över kulturell tillhörighet, till fullständig konstruktivism (etnicitet som blott en social konstruktion). De mest renodlade primordialisternas uppfattning av etnicitet är då något som i det närmaste kan liknas med den som rasbegreppet normalt förknippas med. Primordialister framhåller de mätbara skillnader som finns mellan olika etniciteter och den stora betydelse dessa har som sociala variabler. Å andra sidan argumenterar de mest renodlade konstruktivisterna för att etnicitet enbart är en socialt inlärd föreställning om grupptillhörighet. I postmodernistiska konstruktivistiska uppfattningar är etnicitet ett begrepp som inte behöver betyda mer än identifikation. Enligt detta synsätt uppstår etnicitet som fenomen först när en uppfattning om kulturell skillnad eller likhet blir av betydelse. Sedan franska revolutionen har försök gjorts att marginalisera den primordialistiska uppfattningen. Ett sätt har varit att beskriva den primordialistiska tolkningen i negativa slagordstermer som rasism och dylikt.
Etnicitet förekommer i statsvetenskapliga sammanhang ofta i begreppsparet (dikotomin) "ethnos eller demos".
![బొమ్మ:Lakshmimittal22082006.jpg [te]](/te/wiki/బొమ్మ:Lakshmimittal22082006.jpg.html){kind=link}